Mitt huvud håller på att sprängas av alla funderingar. Allt känns verkligen sjukt jobbigt och det är verkligen upp som en sol ner som en pannkaka. Det ända jag är säker på är att Hunk betyder allt och att få komma ut och tävla på honom nu i sommar och i vår betyder allt. Jag vill verkligen nå alla mål vi har. Det är det ända jag är säker på... Jag tycker att jag har väldigt mycket att göra och att jag ständigt känner mig pressad. En del av mig vill spola tillbaka tiden eftersom allt var bättre för nått år sedan´och en anna del av mig vill att allt ska vara som det är.

Jag har verkligen inte en ledig sekund och ibland är jag inte säker på om jag vill ha det så. Ibland blir det kanske lite väl mycket av det goda. Även fast man älskar det så kan det bli för mycket. Är det så här livet ska vara?

Förlåt... Jag vill verkligen inte klaga och ni som läser detta hoppas jag har förstående för att man ibland kan behöva få skriva av sig och att jag verkligen älskar mitt liv fast ibland blir det för mycket och så. Det är inte meningen att livet ska vara lätt.

Puss och kram
/F